Jag har inte varit sjuk på flera år, men nu var det tydligen dags att bli förkyld igen. Fast jag slapp undan med en ganska mild förkylning.
Trots att min favoritmodell poserade idag så blev det ingen märkvärdig omgång. Det gick lite bättre efter rasten efter att en annan deltagare hade berömt mig och sagt att jag var bra på att få volym i mina teckningar. Då ville jag ju leva upp till det och ansträngde mig kanske lite extra. Men förkylningen vann fajten och det blev inga toppteckningar trots bra förutsättningar i övrigt.
Det gick varken bra eller dåligt i söndags. Det var en ny modell (igen!) som var duktig och tog alla möjliga spejsade poser, men tyvärr stoppade läraren henne och bad henne ta ”naturliga” poser istället. Vafan, vi tecknar ju alltid naturliga poser. Var bara bra med något nytt.
I mitten på nittiotalet spelade jag ett spel som heter Panzer General väldigt mycket. Det utspelar sig under andra världskriget och man kan välja att spela antingen som tysk eller som allierad. Man spelar en serie olika scenarier där man sitter och flyttar runt stridsvagnar och andra truppenheter med målet att knäcka motståndaren inom en knapp tidsram. Jag älskade verkligen det spelet och lade alldeles för många timmar på det, men till slut blev det tråkigt eftersom jag hade spelat alla variationer som gick massor med gånger.
Panzer General bidrog antagligen till att jag till slut tog tag i min gamla dröm om att lära mig att programmera och köpte en bok om Pascal. Tänk att kunna göra ett eget spel och korrigera alla små brister! De följande åren slutade jag nästan helt att teckna och programmerade eller funderade över programmering hela tiden istället. Tyvärr lyckades jag aldrig få upp mina försök att återskapa PG till en spelbar nivå.
Men nu, tio år senare, har jag börjat koda på ett PG-liknande spel igen! =) Den här gången har jag både examen och erfarenhet av att lösa svårare problem än dessa, men å andra sidan mycket mindre ledig tid. Jag hoppas att det går bättre den här gången. Än så länge ser det ljust ut.
Bilden visar ungefär hur långt jag har kommit nu. Stridsvagnarna har etiketter som visar deras styrkevärden och kustlinjerna ritas ut med mjuka bezier-kurvor. Allt är vektorgrafik så det borde gå bra att implementera godtycklig zoom senare, för bättre överblick. Självklart ska skalan dras upp väldigt mycket och grafiken bli snyggare med tiden, men just nu räcker det bra med ett litet fönster med enkla symboler för att testa koden.
Nu när det är mer dagsljus lyckades jag ta en bild där jag tycker att färgerna stämmer bättre med verkligheten. Färgerna är lite mer mättade i fotot kanske.. Eller så ser det bara ut så här i bloggen för att bakgrunden är vit.
Det är mer (kallt) rött i den skuggade delen av ansiktet med undantag av den rakade delen av kinden nu. Den belysta delen har fått en varmare röd ton. Jag tycker att jag har lyckats ganska bra med att få till en känsla av elektriskt ljus. Den lite blåaktiga bakgrunden förstör det intrycket en del eftersom det ser lite atmosfäriskt ut. Den gula tonen mot botten av tavlan (precis ovanför mina axlar) skulle kanske passa bättre som bakgrundsfärg eftersom den ger ett starkare inomhusintryck.
Idag kan jag inte klaga på brist på variation, för det var en ny modell med en annan kroppstyp än den förra. Blev en medelbra omgång. Den stående tycker jag blev riktigt bra.
Blyertsskisserna är femminuterskrokier, men den i rödkrita var en tvåminutersställning. Kanske kan vara kul att se några snabbare skisser också.
