Randig

Jag har gjort så många framsteg på spelet nu att jag tyckte att det var dags att ge det en egen blogg. Där kan jag posta oftare och med mer detaljer, utan att spamma ner den här bloggen som ju mest har handlat om konst i övrigt. Adressen är panzergame.wordpress.com

Här är ett screenshot som visar hur det ser ut nu (klicka för större bild):

Nu när jag har semester så har jag mer tid över till att programmera på spelet. Det låter kanske märkligt att jag väljer att göra samma sak på semestern som jag gör året runt på jobbet, men jag har nog faktiskt mycket roligare nu än om jag hade åkt på ”språkresa” till Spanien i år igen, som jag hade planerat att göra. Spanien kan vänta tills det är kallt och mörkt ute =)

Jag har gjort stora framsteg. Alla förändringar går inte att se med blotta ögat, men det syns ändå stor skillnad jämfört med senast.

Som synes har spelet en större karta nu, föreställande Skåne. Jag har också fixat så att det går att markera valda delar av kartan, till exempel för att illustrera vart man får flytta en stridsvagn. Nu markeras helt enkelt alla hexagoner som med tre steg kan nås från den hexagon man klickar på (inklusive hexagoner mitt ute i havet).

En sak som jag har stött på flera gånger i diskussioner med andra är antagandet att om inte staten skulle sköta de samhällsfunktioner den sköter idag så skulle inte någon annan heller göra det. CSN tas ofta upp som exempel — om inte högskattestaten fanns så skulle inte heller CSN finnas, och då skulle bara barn till rika föräldrar ha råd med högre utbildning, menar många.

Självklart skulle mycket av det svenska staten sysslar med idag lämnas ogjort i en nattväktarstat (en minimal stat som inte sköter mer än rättsväsendet). Men alla statens funktioner skulle inte saknas i ett sådant samhälle. Den funktion som CSN fyller skulle till exempel mycket väl kunna skötas av privata banker.

Att låna ut pengar till en driven person som saknar ekonomiska medel för utbildning är en jättebra investering för banken, förutsatt att hon vill gå en utbildning som sannolikt leder till en tillräckligt välbetald anställning. Villkoren skulle antagligen se annorlunda ut, men det skulle vara en förändring till det bättre. För visst är det tokigt att så många utbildas till yrken med dåliga framtidsutsikter idag?

Om det var privata företag som finansierade den genomsnittlige studenten med sina egna pengar så skulle det finnas ett starkare behov av att kontinuerligt följa upp studentens resultat och framtidsutsikter. Om också universiteten finansierades helt utan inblandning av skattemedel så skulle även de ha incitament till att säkerställa att deras studenter verkligen fick jobb efter examen, eftersom motsatsen skulle skada deras varumärke och på lång sikt deras inkomster.

Att älska som en porrstjärna är porrskådisen Jenna Jamesons självbiografi, skriven tillsammans med Neil Strauss (samme Neil Strauss som skrev The Game). Boken är underhållande och välskriven, om än lite för lång. Men trots längden så läser man snabbt ut den, eftersom den är lättlätt och händelserik. Jenna har inte levt ett välanpassat svenssonliv direkt, så trots hennes låga ålder fanns det gott om material för en biografi.

Boken beskriver Jennas uppväxt med en oengagerad far, stökig storebror och en mor som dog när Jenna bara var några år gammal. Porrbranschen beskrivs utifrån hennes egna upplevelser utan att vare sig skönmålas eller svartmålas.

Det är tydligt att boken är skriven för att vara underhållande snarare än för att tjäna som underlag till en diskussion om porrbranschen. Till exempel innehåller den brottstycken ur Jennas dagbok från när hon var barn, som antagligen till stora delar är fejkade för att illustrera hennes personlighet som liten. Det funkar bra från ett underhållningsperspektiv och gör boken ännu mer lättläst. Vissa delar av boken, speciellt uppgifter om hennes far, känns inte helt trovärdiga och kan ha lagts till eller överdrivits för att göra boken mer spektakulär.