För ett och ett halvt år sedan postade jag en lista av vanliga invändningar jag hade mött när jag argumenterade för liberalism. Sedan dess har jag gjort fler observationer, så här kommer en lista med ytterligare punkter.

Tron att sanningen alltid är komplicerad

Många personer invänder med att “det är för enkelt” utan att kunna peka på vad det är som saknas i resonemanget. Det kan ju självklart vara så ibland att en pusselbit faktiskt saknas, men i de fall då personen ifråga inte har en aning om vad det skulle vara tycks det snarare handla om en ryggmärgsreflex. Den som verkligen har ett rimligt skäl att anse att någon bit saknas borde ju faktiskt kunna uppge detta skäl.

Om en sådan här person hade levt när tesen att jorden var klotformad först lades fram hade han antagligen invänt med att det vore för enkelt att jorden skulle ha geometrins allra enklaste form och att sanningen måste vara att den egentligen har en otroligt komplicerad och oregelbunden form.

Känsla av samhörighet med staten

Eftersom nästan alla svenskar har fått sin utbildning av skolor och universitet i Sverige, som alla följer centralt bestämda svenska regler, uppfattas kritik mot dem lätt som kritik mot deras slutprodukter — mot nuvarande och före detta elever, mot svenskarna. Det går för sig att framföra kritik mot enstaka kurser eller lärare, men att säga att kvaliteten på resultatet är lågt går inte att göra utan att väldigt många personer tar illa upp. Dessutom uppfattas det lätt som osant av de som fick höga betyg och så att säga har papper på att de är duktiga.

Tron att USA är en liberal utopi

De som känner mig och har förstått mina åsikter kommer inte med den här invändningen, men löst bektanta och personer med dåliga kunskaper om världen och politik har några gånger ilsket kontrat med “Men vill du att det ska bli som i USA då?” och liknande. De anser att jag är “höger” och att USA är så “höger” det kan bli, så kärlek borde uppstå. Men sanningen är att även om amerikanska politiker gärna pratar om skattesänkningar, frihandel och frihet så går deras praktiska politik för det mesta i motsatt riktning oavsett partitillhörighet. De skattesänkningar som genomförs överträffas av ökningar i statsbudgeten finansierade med lån och inflation istället. Till och med under Reagans tid ökade den federala regeringens utgifter. Faktum är att några av de största stegen mot planekonomi och centralstyre har tagits av republikaner: Nixon gick så långt som att införa lönetak och allmänna priskontroller, vilket borde placera honom till vänster om Vänsterpartiet. Amerikansk sjukvård har varit hårt reglerad och subventionerad sedan långt före Obama kom till makten (FDA, Medicare, Medicaid, tort laws.)

På många sätt är faktiskt Sverige ett bättre land ur liberal synvinkel än USA. Bara det att vi inte krigar lika mycket är ett enormt plus för Sverige. På många områden där friheten är inskränkt i Sverige är den det även i USA, till exempel när det gäller droger. Skillnaden är att repressionen och påföljderna där är mycket hårdare. Kriget mot droger bedrivs verkligen som ett krig, även mot amerikanska medborgare inom landets gränser.