Som jag har skrivit tidigare så har jag börjat brevväxla med min mamma om politik. Hon är socialdemokrat och jag liberal. Här kommer tredje mailet i serien.

Det vet jag väl att inget är gratis i samhället. Men ändå, hur skulle allt kunna betalas rent praktiskt tycker du? Skulle bara de som var intresserade av u-landshjälp betala ett belopp till det? Har svårt att se hur ett samhälle skulle kunna vara uppbyggt med din syn. Allt som regeringen nu fördelar pengarna till vet väl den vanliga lilla människan inte ens att det finns. Kanske vet men inte orkar bry sig om. Skulle varje medborgare betala till det som just den personen är intresserad av enbart?

Det mesta skulle betalas för på samma sätt som vi betalar för det som produceras i den privata sektorn idag — med frivilliga transaktioner på en marknad. Precis som du säger så vet inte “den lilla människan” ens om allt som måste betalas för, men det behöver han inte heller göra. Ingen av oss känner till exempel till allt jobb och alla yrken som behövs för att tillverka en iPad, men den frågan kan vi tryggt överlämna till Apple. Det enda vi behöver veta är om vi vill ha produkten till det pris den erbjuds för — inte hur den tillverkas.

Apple i sin tur har inte heller full information om vad som behövs för att tillverka en iPad, trots att det är deras egen produkt, för de använder massor av komponenter från underleverantörer. Men Apple behöver bara veta om de vill ha underleverantörernas produkter till de priser de erbjuds för — inte hur de tillverkas.

Det är tack vare att it-branschen är privat egendom som arbetet kan delas upp så effektivt. Privat egendom låter var och en agera självständigt, vilket gör att de grupper som har expertkunskap kan agera på den istället för att behöva invänta tillstånd från någon annan som inte ens förstår problemen. Varje organisation får själv bedöma om den kan göra jobbet bäst själv eller om den tjänar på att köpa in det från andra. Om de gör sämre bedömningar än andra så tar marknaden deras resurser ifrån dem och för över dem till andra med bättre omdöme — och detta helt utan en centralplanerare eller koordinator!

Av samma anledning som det inte behövs en centralplanerare för att framställa iPads behövs det inte heller en koordinator för att tillhandahålla mycket lättbegripligare saker som dagisplatser eller skolor.

Jag tror dock inte att marknaden skulle erbjuda allt det staten gör idag om samhället fungerade som jag vill. Men om marknaden inte skulle erbjuda något som staten gör idag så skulle det ju bara betyda att folk inte vill ha tjänsten till det pris den kostar att erbjuda, och då vore det ju bara bra att inte lägga resurser på det — att erbjuda något till större kostnad än det resulterande värdet är ju slöseri.

När du använder uttryck som “den lilla människan” låter det lite som om du tror att staten består av “stora människor” med bättre förmåga än andra att avgöra vad som ska göras och hur. Men det enda som skiljer staten från andra organisationer är att staten har rätt att använda tvång och därför inte behöver bry sig om andras samtycke. Men det gör den inte bättre lämpad än andra att driva skolor eller sjukhus — tvärtom! — det gör den mindre lämpad!

Angående u-hjälp så tror jag inte att den gynnar mottagarländerna. Om vi i västvärlden var ärligt intresserade av att hjälpa dem så skulle vi slopa alla tullar mot dem istället, så att de kunde försörja sig själva genom arbete och handel. Men eftersom konkurrensen med fattiga länder skulle tvinga fram stora omställningar inom till exempel jordbruket och textilindustrin i den rika världen så håller vi dem nere och ger dem lite bidrag istället, för att döva samvetet. Pengarna vi skickar har dessutom en tendens att hamna i händerna på diktatorer. Om vi slopade tullarna så skulle pengarna i högre grad gå till de produktiva kraftena i samhället eftersom det är dem vi skulle handla med.

Det måste väl ändå löna sig att ha personal anställd!!

Bara om kunderna vill och kan betala för det. Det betyder att priserna måste få sättas fritt.

Alla våldsbrottslingar då? Hört lite granna om en pedofil som fick lgh i samma område som där han begått brott.

Där kommer vi in på en legitim uppgift för staten: att förhindra genuina brott. För att döma, gripa och fängsla brottslingar så krävs det såklart pengar, så hur skulle det gå till? Det finns flera olika svar på det. Ett svar är att staten skulle kunna finansiera sig genom att betalt för de kvarvarande legitima tjänsterna, till exempel för att tolka avtal och döma i tvister. Privatpersoner som du och jag ingår inte så många avtal, bara anställningsavtal, hyresavtal och några till, men företag och organisationer har massor av avtal som de ibland måste gå till domstol med. Det skulle staten kunna ta betalt för och på så vis bekosta delar av verksamheten. Det skulle dessutom kunna kompletteras med reklampengar, lotterier och böter från dömda brottslingar. Det kanske inte låter som så mycket pengar, men tänk då på att staten skulle ha mycket färre uppgifter än idag och vara något som vanliga hederliga människor sällan hade kontakt med.

Ett annat svar är att staten inte behövs för det heller utan att privata domstolar skulle kunna fälla domslut mot en avgift, och att privata organisationer, kanske försäkringsbolag, skulle kunna ansvara för säkerheten ungefär som polisen gör idag. Hyresvärdarna skulle också kunna vägra att ha dömda pedofiler som hyresgäster eftersom det skulle kunna leda till att de förlorade andra kunder (t.ex. barnfamiljer.) Det är ett stort ämne dock så jag skriver inte mer om det nu.

<lång text om hur hårda liv mina numera döda släktingar levde förr i tiden>

När jag skrev att en ensam man kunde försörja en stor familj förr i tiden så menade jag inte att kvinnorna hade det lätt eller att vi skall gå tillbaka till 1800-talet. Det var bara menat som ett exempel på att det skulle gå att försörja fler än sig själv om statens bördor lyftes från våra axlar, speciellt med den tekniska utveckling som har skett sedan dess.