Spel


Nu har det gått mer än ett år sedan jag postade det första inlägget om mitt spel. Jag jobbar fortfarande på det och börjar närma mig något som ser ut som ett riktigt spel nu. Det har hänt mycket! Jämför nedan hur det ser ut idag med hur det såg ut den 20:e April förra året (andra bilden):

screenshot-090524-1

screenshot-1

Se min spelprogrammeringsblogg för mer information och bilder.

Jag har gjort så många framsteg på spelet nu att jag tyckte att det var dags att ge det en egen blogg. Där kan jag posta oftare och med mer detaljer, utan att spamma ner den här bloggen som ju mest har handlat om konst i övrigt. Adressen är panzergame.wordpress.com

Här är ett screenshot som visar hur det ser ut nu (klicka för större bild):

Nu när jag har semester så har jag mer tid över till att programmera på spelet. Det låter kanske märkligt att jag väljer att göra samma sak på semestern som jag gör året runt på jobbet, men jag har nog faktiskt mycket roligare nu än om jag hade åkt på ”språkresa” till Spanien i år igen, som jag hade planerat att göra. Spanien kan vänta tills det är kallt och mörkt ute =)

Jag har gjort stora framsteg. Alla förändringar går inte att se med blotta ögat, men det syns ändå stor skillnad jämfört med senast.

Som synes har spelet en större karta nu, föreställande Skåne. Jag har också fixat så att det går att markera valda delar av kartan, till exempel för att illustrera vart man får flytta en stridsvagn. Nu markeras helt enkelt alla hexagoner som med tre steg kan nås från den hexagon man klickar på (inklusive hexagoner mitt ute i havet).

I mitten på nittiotalet spelade jag ett spel som heter Panzer General väldigt mycket. Det utspelar sig under andra världskriget och man kan välja att spela antingen som tysk eller som allierad. Man spelar en serie olika scenarier där man sitter och flyttar runt stridsvagnar och andra truppenheter med målet att knäcka motståndaren inom en knapp tidsram. Jag älskade verkligen det spelet och lade alldeles för många timmar på det, men till slut blev det tråkigt eftersom jag hade spelat alla variationer som gick massor med gånger.

Panzer General bidrog antagligen till att jag till slut tog tag i min gamla dröm om att lära mig att programmera och köpte en bok om Pascal. Tänk att kunna göra ett eget spel och korrigera alla små brister! De följande åren slutade jag nästan helt att teckna och programmerade eller funderade över programmering hela tiden istället. Tyvärr lyckades jag aldrig få upp mina försök att återskapa PG till en spelbar nivå.

Men nu, tio år senare, har jag börjat koda på ett PG-liknande spel igen! =) Den här gången har jag både examen och erfarenhet av att lösa svårare problem än dessa, men å andra sidan mycket mindre ledig tid. Jag hoppas att det går bättre den här gången. Än så länge ser det ljust ut.

Bilden visar ungefär hur långt jag har kommit nu. Stridsvagnarna har etiketter som visar deras styrkevärden och kustlinjerna ritas ut med mjuka bezier-kurvor. Allt är vektorgrafik så det borde gå bra att implementera godtycklig zoom senare, för bättre överblick. Självklart ska skalan dras upp väldigt mycket och grafiken bli snyggare med tiden, men just nu räcker det bra med ett litet fönster med enkla symboler för att testa koden.